• Under de senaste åren har energiproduktionen i Österbotten i allt högre grad övergått till förnybara och lokala energikällor.
• Vindkraftens andel av elproduktionen har ökat snabbt.
• Nästa steg i utvecklingen kommer att vara havsbaserad vindkraft. Havsbaserad vindkraft kommer att skapa nya behov, särskilt för investeringar i energiöverföring och logistik.
• Förutom vindkraft planeras flera anläggningar i Österbotten för att producera solenergi, biogas, väte och andra förnybara bränslen och energiformer.

Lägesbild: Hållbar utveckling i miljön

Målet är att Österbotten år 2050 ska vara ett koldioxidnegativt landskap med ett energisystem som bygger på förnybar energi samt decentraliserade och smarta energilösningar. Målet är att energin produceras utsläppsfritt och den förnybara energins andel av energiproduktionen täcker minst landskapets eget energibehov. Målet är också att naturen bevarar sin mångfald, region- och samhällsstrukturen är hållbar och principerna för cirkulär ekonomi följs inom alla sektorer.

Naturen i Österbotten är mångfaldig och dess mest representativa delar har tagits med i riksomfattande skyddsprogram som godkänts av statsrådet. I synnerhet skärgården har avsevärda naturvärden både nationellt och internationellt sett. Det nationellt och internationellt viktiga naturområdet Kvarkens skärgård utsågs av UNESCO till ett världsarvsområde år 2006 tillsammans med Höga kusten i Sverige. Naturens mångfald och vattnen i Österbotten är dock utsatta för stora risker. Många kustbiotoper har klassificerats som hotade. Muddring och utdikning minskar kustnaturens mångfald och naturens ekosystemtjänster. Det innebär en risk också för de funktioner som är beroende av ekosystemtjänster, som yrkes- och fritidsfisket. Trots mål och åtgärder är statusen för en betydande del av landskapets ytvatten fortfarande nöjaktig, försvarlig eller svag. I Österbotten finns det mycket s.k. sura sulfatjordar, ur vilka surhet och metaller urlakas i vattendragen och orsakar omfattande skador.

Enligt Finlands miljöcentrals Hinku-beräkning minskade växthusgasutsläppen i Österbotten åren 2005–2021 med 28 procent, alltså i samma takt som i Finlands kommuner i genomsnitt. Störst var utsläppen från lantbruk (27,0 %), vägtrafik (22,2 %) och fjärrvärme (9,1 %). Lantbrukets andel av utsläppen har ökat under årens lopp, eftersom inga märkvärda minskningar av utsläppen från lantbruket har åstadkommits. De största utsläppsminskningarna uppstod däremot inom järnvägstrafik (-76,8 %), oljevärme (-59,2 %) och fjärrvärme (-45,2 %).

Energiproduktionen i Österbotten har under de senaste åren i allt större utsträckning övergått till att använda förnybara och lokala energikällor. Vindkraftens andel av elproduktionen har ökat snabbt och år 2022 stod vindkraften för så mycket som 47,6 procent av elproduktionen. Vindkraftens potential inom elproduktionen är stor tack vare att här finns de gynnsammaste vindförhållandena i Finland och ett heltäckande högspänningsnät. Utbyggnaden av vindkraft är stark, även om den höga räntenivån för närvarande kan fördröja nya etableringar. I nästa utvecklingsfas står havsbaserad vindkraft på tur. Forststyrelsen och Vattenfall har undertecknat ett avtal om utveckling och konstruktion av Finlands första vindkraftsprojekt på öppet hav utanför Korsnäs. Forststyrelsen har också inlett projektutveckling på ett havsområde som hör till Närpes, och det finns planer på att påbörja utveckling av havsbaserad vindkraft utanför Kristinestad år 2024. Dessutom har bland annat OX2 ett havsbaserat vindkraftsprojekt i planeringsfasen inom den ekonomiska zonen utanför Jakobstad och Karleby.

Havsbaserad vindkraft medför nya behov särskilt när det gäller infrastrukturinvesteringar i energiöverföring och logistik samt under såväl bygg- som service- och underhållsfasen. Enligt en färsk utredning har hamnarna i Österbotten goda lägesmässiga och tekniska förutsättningar att bli drifts- och underhållshamnar för havsbaserad vindkraft. För att kunna tillvarata potentialen behövs dock investeringar i infrastruktur och ett ytterligare intensifierat samarbete mellan hamnarna. Statligt stöd för att vidareutveckla hamnarna är oerhört viktigt.

Spelreglerna för att utveckla havsbaserad vindkraft är diffusa och varierar beroende på om vindkraftsanläggningen placeras i territorialvatten närmare kusten eller på öppet hav i den ekonomiska zonen. Behovet av att samordna utbyggnaden av vindkraft är ändå uppenbart oberoende av var i havet vindkraften byggs. En havsbaserad vindkraftspark i territorialvatten genererar fastighetsskatteinkomster till kommunerna, men det samma gäller inte på öppet hav i den ekonomiska zonen. De eventuella intäkter som vindkraftsanläggningar i den ekonomiska zonen kan ge staten måste gå tillbaka till regionerna, som till exempel är fallet i Frankrike.

Förutom vindkraft finns det i Österbotten också planer på produktionsanläggningar för solenergi, biogas, vätgas och andra förnybara bränslen och energikällor. I Vasa planerar EPV Energi, Vasa Elektiska och Wärtsilä en lösning för produktion och lagring av el med hjälp av förnybar vätgas (projektet H-Flex-E). Det amerikanska bolaget Plug Power planerar att bygga en vätgasanläggning i Kristinestad, och i anslutning till vätgasfabriken planeras en anläggning som producerar stålbriketter. Också Koppö Energia planerar en vätgasanläggning i Kristinestad, och ett investeringsbeslut fattas eventuellt i slutet av sommaren 2024. I detta ingår även Westenergy i Korsholm, som planerar att satsa på ett system för tillvaratagande av koldioxid i rökgaser. Avsikten är att leverera flytande koldioxid till Kristinestad för förädling i vätgasfabriken.

Mer Information