- Efter coronapandemin har jobbtillväxten varit snabb i Österbotten. Sedan mitten av det senaste decenniet har cirka 3 600 nya jobb skapats i Österbotten, varav hälften inom industrin.
- År 2022 ökade företagens FoU-utgifter till 266,1 miljoner euro, en ökning med mer än 30 % jämfört med föregående år. Detta är den tredje högsta siffran bland regionerna i förhållande till befolkningsmängden.
- Hemtagning av rena investeringar kräver brett samarbete.
Lägesbild: Näringar och FUI-verksamhet
Näringslivet i Österbotten är samtidigt både diversifierat och mycket specialiserat. Jämfört med näringsstrukturen i hela landet är produktionen fokuserad på i synnerhet industri och primärproduktion. Stora industriarbetsgivare finns inom energiteknologiindustri, livsmedelsindustri, tillverkning av fordon, tillverkning av plastprodukter samt skogsindustri. Dessutom håller ett viktigt batteriindustrikluster på att växa fram i Vasaregionen. Österbotten är ett landskap med mycket exportindustri, och förbindelserna ut i världen är viktiga ur hela samhällets synvinkel. Cirka 70 procent av industriproduktionen exporteras.
Efter coronapandemin har antalet arbetstillfällen ökat snabbt i Österbotten. Efter mitten av det senaste decenniet har omkring 3 600 nya arbetsplatser uppkommit i Österbotten, varav hälften är inom industrin. I synnerhet energiteknologiklustret i Vasaregionen samt livsmedels- och plastindustrin i Jakobstadsregionen har haft gott driv.
I många barometrar och undersökningar hösten 2023 var näringslivets allmänna konjunkturutsikter på kort sikt pessimistiska. Trots att stämningen i företagen präglas av osäkerhet är utsikterna för företagen i Österbotten enligt olika barometrar ändå inte fullt lika dystra som i landet i genomsnitt. Till exempel i SME-företagsbarometern (Företagarna i Finland, ANM, Finnvera) och i Business Panel (Österbottens handelskammare) var företagens förväntningar i fråga om rekryteringar och omsättning fortfarande positiva på hösten. Sviktande efterfrågan eller det allmänna konjunkturläget är det oaktat de största faktorerna som begränsar företagsverksamheten, även om också bristen på utbildad arbetskraft fortsätter att vara en vanlig flaskhals.
Näringslivet tampas för närvarande med ökade transportkostnader, stigande materialkostnader och räntor samt högre inflation, vilka leder till att också folks konsumentbeteende håller på att ändra. Genom stora exportföretag får detta följder även för mindre underleverantörer. Det allmänna ekonomiska läget är svårt och efterfrågan har på sistone mattats av speciellt inom byggbranschen. Också tillståndsärenden, rivalitet samt byggbranschens resurser när flera projekt startar samtidigt utgör flaskhalsar för storinvesteringar. Exempel på hårdnande konkurrens om investeringar är bland annat Förenta staternas Inflation Reduction Act och Defense Production Act Title III, vilka kan komma att locka investeringar till USA istället för Europa, samt de statliga stöd till storinvesteringar som blivit tillåtna i Europa.
Österbottens innovationssystem är i stor utsträckning företagslett och baserar sig mera på praktiskt orienterad än på vetenskapsorienterad innovativ verksamhet. Företagens innovationer utgår ofta från kundernas behov. Företagen satsar mycket på FUI-verksamhet, i proportion till invånarantalet tredje mest av landskapen. År 2022 ökade företagens FoU-utgifter till 266,1 miljoner euro, vilket innebär en ökning på över 30 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror bland annat på det att stora företag i Österbotten har beviljats ansenliga belopp för Business Finlands lokomotivprojekt under de senaste åren. Wärtsilä bygger upp ett ekosystem för utsläppsfri sjötrafik som utvecklar hållbara teknologilösningar också för energisektorn. ABB har lanserat ett FoU-program i världsklass för att utveckla plattformar för optimal produktion och användning av el i ett koldioxidneutralt samhälle. Danfoss har startat ett omfattande forsknings-, utvecklings- och innovationssamarbete för att ta fram fossilfria lösningar för industri och trafik. Mirkas projekt SHAPE tar sikte på nettokolnegativa lösningar för återtillverkning och renovering. Utöver dessa lokomotivprojekt pågår i Österbotten mycket forskning och utveckling som kopplar till den gröna och digitala omställningen och kombinerar regionala, nationella och internationella aktiviteter och samarbete. Aktörerna i regionen bedriver ett aktivt samarbete enligt EU:s nya innovationsagenda till exempel inom ramen för initiativen Hydrogen Valleys och Regional Innovation Valleys.
Vasa stad har undertecknat ett ekosystemavtal för innovationsverksamhet med arbets- och näringsministeriet för utveckling av hållbara och smarta energisystem. I Vasaregionen har det redan länge bedrivits omfattande samarbete i överensstämmelse med ekosystemmodellen. För att innovationsekosystemet ska fungera är det viktigt att inte bara stora företag utan också SME-företag, högskolor och offentlig sektor har möjlighet att satsa på innovation, vilket bör tas med i beräkningen vid inriktning av statens FUI-finansiering. Med tanke på den gröna omställningen och Finlands konkurrenskraft är det likaså viktigt att doktorandutbildning riktas in särskilt på de studieområden där de mest konkurrenskraftiga företagen sätter in sina FUI-satsningar.
Världen står inför ett paradigmskifte på grund av den digitala och gröna omställningen. Omställningen kräver att företagen fortlöpande investerar i nytänkande och nya tillvägagångssätt, och för företag i Österbotten öppnar den dessutom upp enorma möjligheter för en digital, grön tillväxt och ett större grönt handavtryck under de kommande tio åren. Genom att tillhandahålla energitekniska systemlösningar hjälper de internationella företagen i Österbotten regioner runt om i världen att uppnå sina mål om noll utsläpp. En avsevärd del av de investeringar i den gröna omställningen som görs i Finland kommer till Österbotten. Enligt Österbottens handelskammares kalkyler kommer 23,5 miljarder euro att investeras i landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten före slutet av årtiondet. Investeringarna i den gröna omställningen omfattar bland annat investeringar i batteriindustri, vätgasindustri och vindkraft. Investeringar i grön industri kan ändå inte bli verklighet utan utsläppsfri el. God tillgång till ren och förmånlig el är en förutsättning för elintensiva investeringar i grön industri.
För att driva på investeringar i den gröna omställningen har Österbottens förbund initierat flera projekt och processer, som syftar till att förbättra investeringsmiljön i Österbotten. Avsikten har bland annat varit att identifiera potentiella områden som lämpar sig för teknik för den gröna omställningen, främja samverkan och god praxis för smidigare planering och tillståndsbehandlingar samt på annat sätt öka de österbottniska kommunernas beredskap att ta emot investeringar. Ett snabbare genomförande av investeringsprojekt kräver både god planeringsberedskap med förutsägbarhet som grund och snabb myndighetsbehandling som tar fasta på myndighetssamarbete med framförhållning. Det är därför ytterst viktigt att inrättandet av det nya tillstånds-, styrnings- och tillsynsverket resulterar i en tillståndsprocess som verkligen är smidigare.
Tillgång till grön energi tillsammans med energitekniska lösningar, högklassig forskning och utveckling samt en lång tradition av samarbete håller snabbt på att stärka Österbottens ställning inom vätgasekonomin. I fråga om FUI och investeringar inom vätgasekonomin håller tre huvudsakliga utvecklingsområden på att ta form i Österbotten. Ett bra exempel på optimering av system för användning, överföring och lagring av förnybar energi är projektet H-Flex-E (kapitel 2), som går ut på att bygga Finlands första Power-to-X-to-Power-vätgassystem före år 2026. Anläggningens kapacitet är 24 MW, och den inkluderar utveckling av en förbränningsmotor som använder 100-procentigt ren vätgas. Ett annat huvudsakligt utvecklingsområde är kostnadseffektiv produktion och distribution av vätgas och derivat med mervärde (såsom elektrobränslen och grön ammoniak), där de vätgasfabriker som planeras i Kristinestad utgör ett bra exempel (se kapitel 2). Ett tredje utvecklingsområde har att göra med branschspecifika anslutningslösningar och demonstrationer, som syftar till att minska det lokala koldioxidavtrycket genom branschspecifik integration och cirkulation. Ett bra exempel på detta är Westenergys och Koppö Energias samarbetsprojekt.
Vasaregionen har stärkt sin ställning som det främsta området för batteriindustri i Finland. Flera områdesreserveringar har gjorts på batterifabriksområdet GigaVasa och intentionsavtal har ingåtts med flera aktörer. Den senaste planeringsreserveringen gjordes i december 2023 av kinesiska Shanghai Shanshan Lithium Battery Materials Technology Co, som avser att bygga en anodmaterialfabrik. För att GigaVasa ska bli verklighet behövs satsningar på batteriindustrins verksamhetsförutsättningar, såsom utveckling av infrastruktur, logistikkedjor, forsknings- och utvecklingssamarbete och utbildning. Regionen har redan vidtagit åtgärder för att kunna svara mot de framtida kompetensbehov som följer av den dynamiska batteriindustrin och annan verksamhet inom förnybar energi bland annat genom yrkeshögskolans och universitetets utbildningsutbud och forskningsprojekt. En viktig förutsättning för att bygga batteriklustret är att tillgången på kompetent arbetskraft säkerställs, eftersom klustret jämte multiplikatoreffekter på lång sikt väntas ge upphov till cirka 7 000 nya arbetstillfällen i regionen.
I Jakobstadsregionen finns en mångsidig industriproduktion, som tack vare investeringar kommer att öka avsevärt under de närmaste åren. Värdet på de planerade företagsinvesteringarna beräknas överstiga 200 miljoner euro och behovet av arbetskraft öka med 2 500 årsverken. Till exempel Fresh Servant Oy, som har expanderat snabbt under de senaste åren, har byggt ut sitt logistikcenter och sin fabrik i Pedersöre och därigenom fördubblat fabriksytan. I Sydösterbotten planerar Metsä Board att bygga en falskartongfabrik i Kaskö. Totalt uppgår investeringen till runt en miljard euro och behovet av arbetskraft till hundratals personer. Som bäst pågår förplanering, och ett eventuellt investeringsbeslut kan fattas tidigast år 2024. Om etableringen blir av kommer fabriken också att öka virkestransporterna på Kasköbanan och öppna nya möjligheter att vidareutveckla banan. För att kunna undvika en kraftig ökning i mängden transporter på gummihjul bör Kasköbanan sättas i sådant skick att den kan klara de växande transportbehoven.
Primärproduktionen har en stor betydelse i Österbotten, vilket framhävs ytterligare när försörjningsberedskapen sätts i centrum. Den lönsamhetskris som uppstod i början av året till följd av låga producentpriser och ökade kostnader var en prövning för producenterna, och lönsamhetsproblemen är ingalunda förbi. På grund av den regniga hösten kunde en del av växtbeståndet inte skördas. Detta gäller både spannmål och specialväxter, som potatis. De höga elpriserna i vintras fick många växthusprodukters lönsamhet att kollapsa och ett stort antal växthus var stängda under vintern. Inför den kommande vintern har utsikterna för växthusproducenterna ändå normaliserats. Priset på el fluktuerar fortfarande kraftigt och även andra produktionskostnader ökar, men beredskapen är på en bättre nivå. Producentpriserna varierar beroende på produkt. Ett annat bekymmer för växthusodlarna är också tillgången på växttorv i framtiden, om användningen av torv som energikälla upphör.
Pälsnäringen befinner sig alltjämt i en besvärlig sits: efter svårigheterna under coronaåren har fågelinfluensa ställt till med problem, vilka innebär att hundratusentals djur på drabbade farmar måste avlivas. Fågelinfluensa har konstaterats också på pälsfarmar i Österbotten. Avlivning av djuren kan leda till att en del farmare väljer att lägga ner verksamheten helt och hållet. Pälsnäringens prekära läge har också indirekta följder för bland annat foderfabriker och transportföretag.
Visualiseringar
Arbetsplatser
Företag
FUI-verksamhet
Konjunkturöversikt
Mer information
SME-företagsbarometern 2/2023 (Företagarna i Finland, ANM, Finnvera, på finska)
Business Panel (Österbottens handelskammare)
Regionala utvecklingsutsikter hösten 2023 (arbets- och näringsministeriet, på finska)
Datafönster för gröna investeringar (Finlands Näringsliv, på finska)
Bostadsutredning över Vasaregionen (MDI, FCG, Kaupunkitutkimus, 2023, på finska), Sammandrag (på finska)