• Planeringen av trafiksystemet behöver ett perspektiv som stöder industriella investeringar
• Specialtransporter ökar runt hamnarna, särskilt på riksväg 8.
• Stambanan och dess tvärgående förbindelser får allt större betydelse, även för batteriindustrin.
• Hamnarnas och hamnförbindelsernas roll kommer att bli ännu viktigare.
• Ökat behov av internationell rörlighet i takt med att internationella företag etablerar sig i området, inklusive flygförbindelser.
• Ökad pendlingstrafik, särskilt under investeringsfasen.
• Vägtransportvolymerna kommer att öka för både gods och passagerare.
• Transport och logistik är också nära kopplade till försörjningsberedskap, inklusive den växande betydelsen av hamnar, tvärgående förbindelser och förbindelsen över Kvarken.

Lägesbild: Region- och samhällsstruktur samt trafik- och kommunikationsförbindelser

Till styrkorna i Österbotten hör trivsamma och trygga livsmiljöer, korta arbetsresor samt bra och förmånligt boende. Förutsättningar för ett gott liv finns fortfarande i alla delar av landskapet, eftersom de attraktiva regioncentren omges av livskraftiga byar och det finns inte mycket glesbygd. Utvecklingen av region- och samhällsstrukturen i landskapet fortsätter med sikte på att den ska vila på en ekologiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt hållbar grund. Ny bosättning styrs i första hand till nuvarande centra och på landsbygden till bycentra där service, arbetetsplatser och rekreationsområden finns nära till. Också nya områden för tjänster och arbetsplatser placeras i första hand utgående från befintlig samhällsstruktur.

I Österbotten finns ett täckande trafiknät och även inom datakommunikation ligger landskapet bland de främsta i landet. Tillgängligheten till regionen via landsväg, järnväg, sjöväg och med flyg är relativt god, men infrastrukturen har inte utvecklats i samma takt med näringslivets behov, förändringarna i markanvändningen och trafikökningen. I nuläget begränsar den otillräckliga finansieringen av trafiksystemet de österbottniska företagens tillväxt och konkurrenskraft. Trots att flera trafikprojekt har fått finansiering under de senaste åren finns det fortfarande många för näringslivet och pendlingen viktiga projekt som väntar på att förverkligas. Dessutom är det lägre vägnätet i oroväckande dåligt skick och anslagen för en iståndsättning av det otillräckliga.

Målet för utvecklingen av Österbottens trafiksystem är ett socialt och ekologiskt hållbart trafiksystem, som säkerställer landskapets externa och interna tillgänglighet och är tryggt och effektivt. När det gäller tillgänglighet är de viktigaste utvecklingsområdena i Österbotten utveckling av den s.k. Kasikäytävä (E8-korridoren) på riksväg 8, utveckling av hamnförbindelserna och -samarbetet, stärkande av flygtrafikens konkurrenskraft, utveckling av förbindelserna till tillväxtcentra och säkrad försörjningsberedskap. På grund av geopolitiska förändringar i omvärlden har hamnarna på västkusten, de tvärgående förbindelserna från inlandet till kusten och fartygsförbindelsen över Kvarken fått en alltmer kritisk betydelse med tanke på försörjningsberedskapen. De garanterar rörligheten för varor och personer också i kristider. Dessutom riktas största delen av de planerade investeringarna i den gröna omställningen i Finland till Västra Finland. Områdets trafiksystem bör utvecklas för att Finlands konkurrenskraft ska bevaras och de planerade investeringarna förverkligas. De viktigaste utvecklingsobjekten tas upp i den färska åtgärdsplanen för Västra Finlands gemensamma trafikstrategi.

Mer information

Framtiden för investeringar och transporter i Västra Finlands industribälte (Lapplands, Uleåborgs, Österbottens, Södra Österbottens, Satakundas, Raumos och Åbos handelskammare, 2023) 
Granska förvaltningen / Livsmiljö
Fintraffic: Trafikläget

Österbottens trafiksystemplan
Västra Finlands gemensamma trafikstrategi 2020
Västra Finlands gemensamma trafikstrategi 2020, operativt program (på finska)